Den tavastländska naturen blev den fasta grunden i Holmbergs
konst, i trakten av Tammerfors såg han det, som för honom var
väsentligt i den finska naturen.
Oväder på Näsijärvi
(1860),
Tavastländsk humlegård
(1860),
Landsväg
i Tavastland
(1860) kom alla till under konstnärens sista levnadsår,
1860. I dessa strävade konstnären inte längre till att pedantiskt återge
landskapet, utan till att förmedla stämningen i det: en het stillastående dag,
dammet som yr i postvagnens spår, den hotfullt annalkande stormen
över Näsijärvi.
![[NÄSTA SIDAN]](/fng/pic/www4/common/arrow/nuoli2.gif){kind=icon}
Det düsseldorfska landskapet - idealism, frid, vildhet 
Werner Holmberg : Tavastländsk humlegård Kyrofors Uväder på Näsijärvi Postväg i Tavastland Hjalmar Munsterhjelm : Annalkande åskväder Berndt Lindholm : Björklandskap ; Havreskörd Fanny Churberg : Vinterlandskap med aftonrodnad Månsken, studie Vinterlandskap Karl Emanuel Jansson : Leende gumma i vit huva Åländska sjömän spelande kort i en kajuta (Klöveress) I dörren till sakristian Den vita ugnen
