Akseli Gallen-Kallela

• Akseli Gallen-Kallela : Lemminkäinens moder, 1897, 85,5x108,5 cm, duk (A I 640, Antell) [© Upphovsrättens innehavare] (61.0 kB)

Småningom stod det klart för Gallen-Kallela, att man inte kunde uppnå Kalevalas värld genom vardagsrealism. Den fordrade inre, förenklade metoder. Lemminkäinens moder (1897) är berättelsen om den vildsinte Lemminkäinen, som av sin mor räddas ur Tuonela älv och hjälps tillbaka till livet av ett litet honungsbi. Akseli Gallen-Kallelas Lemminkäinens moder är en sinnebild av moderskärleken. Berättelsen är målad i det skede, där modern fått upp sonens kropp på stranden, men livets ande ännu ej återvänt. Bilden är full av dödssymboler och tecken på moderns förtvivlan. Den döde Lemminkäinens grönbleka, delvis med en duk täckta kropp, Tuonela älvens illavarslande svärta, dödens mörka svan, de gyllene solstrålarna, dödens blommor, de av strömmens blod rödfärgade stenarna och dödsrikets steniga livlösa mark samman med dödsskallar och ben är långt från vardagsrealism. Realism har konstnären i alla fall tillfört bilden genom att använda sin egen mor som modell för Lemminkäinens moder, och hennes sorgset plågade uttryck var enligt konstnären följden av allt det sorgliga och beklämmande hon fick höra då sonen fördystrade hennes sinne för att uppnå den rätta stämningen.

Lemminkäinens moder