Juho Rissanen (1873-1950) behövde inte resa ut och söka folktyper till modell för sin konst. Han var född mitt bland det folk, vars ursprunglighet man beundrade och uppskattade i huvudstaden. Denna son till en nordsavolaxisk diversearbetare skulle emellertid även ha kunnat berätta om sakens andra sida för sina kamrater ur högre stånd: om tiggarfärder, om den hårdhet som elände leder till, om ständig hunger och otrygghet.
Den tidens konstundervisning hade ej heller riktigt plats för barn av folket likt Juho Rissanen. Konstföreningens skola förutsatte fyra års skolkunskap, vilket Rissanen aldrig kunnat eller hunnit skaffa sig. Utan sin inflytelserike beskyddare Albert Edelfelt hade det kanske inte blivit någonting av Rissanens konstskolning.
Rissanen fann sitt eget målarparadis i sin hembygd i östra Finland, i Savonkylä. I denna avlägsna trakt, bland sina egna målade Juho Rissanen de mest centrala verken i sin konst. I Käärmelahti, en grannby till Savonkylä, bodde den 94-åriga Iivola gumman, som vandrat blind i ett halvt århundrade. Rissanen ville måla Blind gumma (1899) så enkelt och okonstlat som möjligt. Så uppfattade han genom gumman hela det finska folkets innersta väsen. Iivola gumman är bildens absoluta centrum, den monumentala kärnan som täcker hela bildfältet. Det finns knappast några detaljer som stör den gamla kvinnans långsamma och famlande gång: förbindelselänkarna till yttervärlden, handen som håller käppen och den blindas öra har avbildats ovanligt stora och omsorgsfullt exakt tecknade.
Blind gumma förverkligades i akvarell, den teknik som Rissanen
förblev trogen under hela det tidiga skedet av sin produktion. Formen
hålls ihop av en tätt sluten kontur. Det fält som låg innanför den med
blyerts ritade konturen färglade Rissanen omsorgsfullt. Själv kallade
han sitt arbete ett vattrande och vältande, så långsamt och med sådan
ansträngning kändes arbetet framskrida. För att framhäva konturen
ritade konstnären den ännu på nytt på arbetet.
![[NÄSTA SIDAN]](/fng/pic/www4/common/arrow/nuoli2.gif){kind=icon}
Realismens och nationalromantikens decennier 
Walter Runeberg : Apollo och Marsyas Amor och Bacchus som barn Johannes Takanen : Aino blickande mot havet Andromeda Den nationalromantiska karelianismen Adolf von Becker : Modersglädje Victor Westerholm : Knutsboda bergen Blommande fruktträd, Suresnes Albert Edelfelt : Porträtt av konstnärens syster Ellen Edelfelt Drottning Blanka Ett barns likfärd Porträtt av Louis Pasteur, studie I Luxembourg-trädgården i Paris Kvinnor utanför Ruokolaks kyrka Gunnar Berndtson : Vid toaletten Brudens visa Aukusti Uotila : Herdinna med får Fiskeläge vid månsken Akseli Gallen-Kallela : Kullervo förbannande Ilmarinen plöjer ormåkern, utkast till fresk i Parispaviljongen Gosse och kråka Rutten Gös Ainomyten, triptyk Lemminkäinens moder Brodermördaren Flickhuvud, Lilla Anna Vår, förarbete till fresken i Juséliuska gravkapellet Démasquée Eero Järnefelt : Porträtt av konstnärens son Matilda Wrede Sjöstrand med vass Höstlandskap från Pielisjärvi Trälar under penningen (Sved) Pekka Halonen : Fiolspelare Genvägen Vid vaken Sälg om hösten Vägröjare i Karelen Helene Schjerfbeck : Stilleben i grönt Sittande dam i vitt Konvalescenten Helen Schjerfbeck : Folkskoleflickan Helene Schjerfbeck : Självporträtt med svart fond Helene Scjerfbeck : Själlvpoträtt med röd fäck Maria Wiik : Fröken Hilda Wiik Ut i världen Juho Rissanen : Blind gumma Hos spåkvinnan Vid skampålen Barndomsminne 
