Hugo Simberg samtyckte aldrig till att förklara sina arbeten. När
man frågade honom, uppmanade han endast var och en att i dem se vad de
ville. Han hoppades att de skulle beröra människors inre, 'få människor
att gråta djupt i sitt innersta'. Då Simberg första gången ställde ut
målningen
Sårad ängel
(1903), satt han i katalogen
endast ett streck i stället för namn. Även den minsta antydan om arbetets
innehåll skulle ha känts alltför utpekande. Sårad ängel kom till efter
en lång och tung sjukdom som varat hela vintersäsongen. Man har sett
arbetet som konstnärens allegoriska berättelse om seger vunnen genom
lidande. Å andra sidan har de första utkasten till målningen gjorts redan
före insjuknandet. I vart fall hade målningen mycket stor betydelse för
Simberg själv. När han planerade sitt livs största uppdrag, dekoren i
Tammerfors domkyrka, infogade han däri de två verk som låg honom
närmast, Dödens trädgård och Sårad ängel.
Symbolismen
Magnus Enckell : Liggande gosse
Uppvaknandet
Gosse med dödsskalle
Ellen Thesleff : Landskap från Toscana
Självporträtt
Självporträtt
Violinspelerska
Beda Stjernschantz : Överallt en röst oss bjuder
Ville Vallgren : Våren (Uppståndelsen)
Eko
Änka
Rosendansen
Hugo Simberg : Frosten
En vision
Hösten II
Fan vid grytan
Bonden och döden
Dödens trädgård
Saga II
Sårad ängel
Faster